Avbytarbänken

Det är inte roligt att sitta själv på avbytarbänken. Att söndag efter söndag sitta på samma bänk och vänta på att få vara med i matchen. Vänta på att någon ska upptäcka hur bra jag är och säga att de verkligen behöver mig i laget. Kanske till och med vädja om att jag ska komma med. Hur fantastiskt vore inte det?
Nja, stå i köket har jag inte lust med och inte vara mötesvärd för det verkar så jobbigt. Då måste man ju vara så trevlig hela tiden. Städa? Haha, nej, jag är inte en sån som städar. Dessutom blir jag trött i ryggen av att städa. 
Vad vill jag göra då? Kanske stå på scenen och läsa ett bibelord varje söndag. Eller sjunga en sång. Jag är faktiskt rätt bra på att sjunga. 
- Ok. Men vem är det egentligen som ska bli förhärligad i gudstjänsten? Är det du eller Jesus?
- Jesus så klart, men jag förhärligar ju honom när jag sjunger. 
- Och så får du glänsa lite?
- Precis. Två flugor i en smäll. 
- Jag är ledsen men du får nog sitta kvar på avbytarbänken tills du har gjort din läxa. I den här församlingen har vi ett tjänarhjärta. Vi frågar: Var kan jag tjäna dig Gud. Var behöver du mig? Vi litar på att Gud vet vilka talanger och gåvor vi har och att han ser till att de kommer i funktion. Din uppgift är att göra det Gud vill att du ska göra även om det innebär arbete som du tycker är under din kompetens. 
Undrar om Jesus tyckte att det var under hans kompetens att hänga på ett kors!?
(null)




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0