"Jag har gått vilse som ett förlorat får. Sök upp din tjänare, för jag har inte glömt dina bud."

‭‭Ps‬ ‭119:176‬ ‭

I berättelsen om det förlorade fåret tänker vi att Jesus söker upp de ofrälsta och lämnar de andra 99 för att leta rätt på dem som ännu inte har lärt känna honom. Eller att leta rätt på dem som lärt känna honom men som har gått vilse och vikit av från sanningen och börjat gå sina egna vägar. 

Men vem av oss kan slå sig för bröstet och säga att vi går på Guds vägar. Jag är rättfärdig. Jag följer Guds alla domslut. Jag går aldrig vilse. Jag gör i allt vad Gud har befallt mig?

Ingen av oss skulle jag tro. Varför skulle vi annars vara i behov av Jesu frälsande kraft? Vi behöver Den Helige Andes ledning varje dag. 

I Psalmen ovan säger David att han har gått vilse som ett får. Att inse sin otillräcklighet. Sin oförmåga att leva upp till Guds bud. Sitt beroende av en frälsare. Det är det kristna livet i ett nötskal. 

Ett totalt beroende av en frälsare!