Grönbete
Mal 4:2
Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol
gå upp med läkedom under sina vingar.
Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås.
Ibland beter vi oss som kalvar som aldrig har varit ute på grönbete.
Vi trivs i vårt halvmörka (tråkiga!) liv.
Att det skulle kunna finnas något mer fantastiskt
liv att leva tror vi inte eftersom vi har det "bra".
Det är ganska stretsamt att dra ett ungdjur ut på bete
som inte vill, eller förstår att den platsen är så mycket bättre än vad den är van vid.
För någon sommar sedan hjälpte jag Rebecka
att dra ut ett föl som var kanske två veckor ut i hagen.
Hans Mamma var i hagen, men han var rädd för elstängslet,
så han vågade inte gå igenom den stora öppningen som vi ville ha honom igenom.
Rebecka drog i grimman och jag knuffade honom i baken.
Det var mycket svettigt och vi höll på ganska länge
för när vi hade kommit lite framåt så kastade han sig bakåt igen för att undkomma.
Till slut gick det och då skuttade han glatt till sin Mamma.
Ibland gör Gud en kupp, så att vi dras ut i det fantastiska livet tillsammans med honom.
Att umgås med Gud gör den här övergången mycket smidigare.
Han kan öppna dina andliga ögon så att du ser vad som tillhör dig.
Gud välsigne dig!
