Frihetens lag

På frågan vad folkmassan ska göra när de kände ett sting i sina hjärtan efter predikan på Pingstdagen svarade Petrus dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva" (Apg 2:38).
Vi omvänder oss, vi låter döpa oss och vi får den heliga Ande som gåva. En bra väg att gå för att följa Jesus. 
I dopet byter vi rike. Vi proklamerar i andevärlden att vi lämnar syndens och dödens lag och följer Livets Andes lag. 
Vad innebär då vår nyvunna frihet? Hur skiljer den sig från det gamla livet?
Vi är fria att älska, även dem som kanske inte tycker likadant som oss. De som tydligt visar att de inte tycker om oss kan vi med hjälp av Jesu kärlek bemöta på ett vänligt sätt. Vi behöver inte hysa agg mot någon människa. När någon har gjort oss något illa kan vi bemöta det genom att säga, jag förlåter dig. Det är inte alltid det är lämpligt att säga det direkt till den personen, men i vårt hjärta kan vi ha en förlåtande attityd så att vi inte släpper in bitterhet och oförsonlighet. Paulus säger att vi inte ska låta någon bitter rot skjuta skott i våra liv. "Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många (Hebr 12:15)." Vem skadar då den bittra roten? Först och främst mig själv. Att gå omkring och vara bitter innebär att jag dels går in under den gamla lagen som jag har lämnat och sätter mig själv i ett fängelse där bitterheten håller mig fången. Jag blir inte längre fri att följa Livets Andes lag som är en kärlekens lag. Med bitterhet är jag inte fri att älska den jag är bitter mot. Dessutom påpekar Paulus att den bittra roten kan smitta till min omgivning. 
Har du någon gång varit med om att du sitter i ett sällskap där det börjar pratas negativt om en annan människa? Vad beror det på? Är det den bittra roten som sår lite frön i andra människor eftersom den vill ha medhåll från andra och visa vad den har blivit utsatt för? Även om den personen inte direkt säger varför den pratar illa om en annan människa är det ofta för att kasta en svart skugga på en annan människa så att andra ska förstå hur otrevlig den personen är och på så sätt rättfärdiga mitt beteende av att vara bitter. Dessutom vill den som pratar illa inte att andra ska tycka om den personen. Straffet mot den personen som har behandlat honom/henne illa blir att frysa ut den personen genom att så osämja gentemot honom/henne. Men tänk om det får rakt motsatt effekt? De som den bittra personen sitter och pratar med kanske faktiskt tycker om den som han/hon pratar ner och tvärtom tycker att den personen verkar vara en tråkig och bitter människa!? 
Hur ska man då bemöta någon som talar ner en annan människa? Man behöver inte hålla med om det som sägs. Istället kan man framhålla något positivt om den person som det pratas om. Ofta blir man inte särskilt populär eftersom man då förstör det den som pratar håller på med. Men är det människors eller Guds gunst vi söker?
"Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare (Gal 1:10)." Vi kan inte få både ock. Viskan inte söka både människors och Guds gillande. Men det förstår du väl Susanne att vi ska försöka att hålla oss väl med alla andra människor. Absolut, men vi ska inte tumma på den frihet vi har vunnit i Kristus. 
"Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria (Joh 8:36)."
(null)

‭‭

‭‭






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0